Utsäde till salu - växter för ett hårt klimat

I Kindsjön ligger nästan all odlingsmark drygt 400 meter över havet, runt den 60:e breddgraden, vilket innebär odling i fjällnära klimat. På kartan över Sveriges odlingszoner hamnar byn i zon VI, ett smalt band som slingrar sig i nordostlig riktning en bit in från Bottenvikens kust hela vägen upp till Haparanda. Kanske gör närheten till Kindsjön att mikroklimatet är mer som zon V, men en exakt bedömning är förstås svår att göra. Trots att klimatzonerna idag sägs röra sig norrut en meter i timmen, är det inte uppenbart på så pass hög höjd över havet. Men höstfrosten kommer allt senare och odlingssäsongen blir längre.


Om fjällnära odling ska lyckas, gäller det att hitta växter anpassade till zonens jord-, ljus- och temperaturförhållanden. Jag utvärderar ständigt nya grödor och sorter och har nu hittat gråärtor, potatislök och vitlök som växer utmärkt i zon VI. Antagligen trivs de lika bra längre söderut också.


Allt som odlas på Keski är ekologiskt odlat.




OBS! Gråärtor, potatislök, råg & frön skickas 2025 fr o m 1:a maj.

        Vitlök skickas 2025 fr o m 1:a september.

Gråärtor (Pisum sativum)


Det finns många olika sorters gråärtor och det som har förvånat mig mest är att alla de sorter jag odlat under sju års tid har trivts. Vi har haft torra somrar, varma somrar, regniga somrar, svala somrar, och varje år har de vuxit och producerat bra. Eftersom rötterna är kvävefixerande gödslar de jorden och spelar en viktig roll i växtföljden. Under sensommaren drabbas visserligen bladen av mjöldagg, med det påverkar inte kvalitén på ärtorna. En växtföljd på minst fyra år rekommenderas för att undvika eventuella problem. Ärtorna behöver nät eller något att annat att klänga sig fast på och de flesta sorter blir mer än två meter höga. Förkultivera gärna för att undvika att fåglarna äter upp de nyplanterade ärtorna. Sätt plantorna på ca 10 - 15 cm avstånd. Små plantor klarar en lätt frost. Vid skörden plockar jag skidorna individuellt och sprider ut dem på gamla lakan i utrymmen där möss inte kommer in. Där får de torka ordentligt innan de spritas. Blasten klipper jag sönder i korta bitar och komposterar. Eftersom ärtornas storlek varierar beroende på sort, varierar därför även avkastningen, men 15 - 20 planterade ärtor ger ca 500 g torkade ärtor.

Rättviksärt, en liten mörkfärgad ärta stor som ett vitpepparkorn. Högväxande.

Solleröärt, stora gul-gröna ärtor som blir bruna vid lagring. Mkt produktiv. Högväxande.

Biskopen, stora vackra, rödbruna ärtor som många hävdar smakar bäst av alla gråärtor. Högväxande.

Norsk Carlin, medelstora, runda, spräckliga gulbruna ärtor. Högväxande.

Dansk Carlin, medelstora, ojämna, spräckliga gulbruna ärtor. Växten har en stor mängd klängen. Blir ca 1,5 m hög.

Gotländsk blåärt, stora gul-gröna ärtor i lila skidor. Mkt produktiv. Högväxande.

Värmlands-Nisse, medelstora gul-gröna ärtor som blir bruna under lagring. Skidorna är lila. Högväxande.

Lokförare Bergfälts jätteärt, mycket stora skidor som skördas & äts tidigt som sockerärta. Högväxande.


Snuppes märgärt, en gammal sort som ger stora, fina gröna spritärtor. Högväxande.

Pris: 1 kr / ärta + porto & emballage
Värmlands-Nisse (10 ärtor) skickas gratis mot porto & emballage


Potatislök (Allium cepa / aggregatum)


Den lök vi köper i butiken idag har i odlingen, på platser med kort säsong, en rätt lång växtcykel: År ett: En stor lök planteras, blommar och ger frö. År två: fröet odlas och ger sättlökar. År tre: sättlökarna planteras och ger stor matlök. De flesta trädgårdsodlare hoppar över fröodlingen och köper istället sina sättlökar. Nackdelar är att sättlök kostar pengar, att urvalet av olika sorter är rätt begränsat, och att man löper risk att få in mögelsjukdom med sättlöken. Fördelen är att lökarna blir stora.


Potatislöken, som är en traditionell lök som odlats mycket länge, är ettårig eftersom den förökar sig ungefär på samma sätt som en vitlök. När man sätter en lök börjar den dela sig, och när odlingssäsongen är slut, trängs ett kluster av lökar där sättlöken planterades. Antalet lökar varierar beroende på jordens bördighet, pH, sommarens väder och sorten man odlar, men 5 till 14 lökar bör man få i snitt. (Schalottenlök beter sig på precis samma sätt och kan därför sägas tillhöra familjen potatislökar, men jag har haft svårt att lyckas med den i zon VI.) Nackdelen är att potatislökarna är lite mindre och många lökar blir inte större än en golfboll. Men fördelarna är flera. Man producerar alltså alltid sitt eget utsäde utan kostnad och riskerar inte att få in sjukdom utifrån. Lökarna har dessutom mycket god lagringsförmåga om den efter skörd torkas på rätt sätt. Smaken är minst lika fin som "modern" lök.


Man planterar potatislök när frostrisken är över. Om Leksandslöken sägs det i Dalarna att den ska sättas på Eriksdagen (18 maj) och skördas på Larsdagen (10 augusti). Plantera 2 - 3 cm djupt och ca 20 cm mellan varje lök. Radavståndet bör vara 30 - 50 cm. Efter skörden torkas lökarna i solen och täcks ordentligt eller tas in om natten.


Leksandslök: gulaktig, oval, 3 - 5 cm stora.

Oidentifierad sort från Åke Truedsson: brun-röd, klotformig, 4 - 6 cm.

Pris: 5 lökar / 75 Kr  + porto & emballage
       10 lökar / 125 Kr + porto & emballage

Vitlök (Allium sativum)

När jag gjorde mina första försök att odla vitlök slog de inte väl ut. Första året planterade jag klyftor från vitlök jag köpt i en matbutik. Katastrof! Det blev nästan ingenting. Sedan inhandlade jag några sortbestämda vitlökar, bl a den franska Thermidrome som skulle vara mycket köldtålig. Det var den kanske, men jag upprepade misstaget att vårplantera vitlöken. Det ska man inte göra i trädgårdszon VI. Man ska höstplantera under andra halvan september fram till mitten av oktober! Därefter blev resultaten bättre, men fortfarande otillfredsställande. När jag råkade nämna detta till en kunnig odlare i Rättvik fick jag rådet att prova finska och ryska sorter, eftersom vitlök är dagsljuskänslig. Man ska hålla sig till sorter som kommer från ungefär samma breddgrad och inte trassla med sorter som kommer från södra Europa! Av min vän fick jag en finsk sort från Österbotten som han inte visste namnet på, men eftersom både lökar och klyftor var stora kallade han den för "Fet Österbotten". Det namnet har den fått behålla. Jag fick också en lök som inhandlats på en torgmarknad i Ryssland för ganska många år sedan, så den kallades bara "Rysk". Båda sorterna har en hård, meterhög blomstängel med "knorr" i topopen. Jag läste på om gödsling och mycket annat. Nu hände det saker i odlingen! Lökarna blev stora och fina med mycket god hållbarhet.

Fet Österbotten. Stora, vit-lila, strimmiga huvuden.

Rysk. Stora, lila, strimmiga huvuden.


Vitlöken skördas som regel den tredje veckan i augusti och utsäde skickas fr o m den 1:a september.

Vitlökshuvuden är knöliga att skicka i posten, men eftersom klyftor är plattare, säljs nu allt utsäde i lösa klyftor.


Pris: 5 klyftor / 75 Kr + porto & emballage
      10 klyftor / 125 Kr + porto & emballage

Svedjeråg (Secale cereale)

När de skogsfinska svedjebönderna från Savolax hittade fram till de nordvärmländska skogarna i mitten av 1600-talet, bar de med sig ett unikt sädesslag, den två-åriga svedjerågen. Det var den som gjorde överlevnad i Finnskogen möjlig eftersom den (med ca 350 Kcal/100 g) fortfarande är den mest energirika föda man kan producera lokalt. Näringsmässigt överträffar svedjerågen allt -- rovor, bär, ärtor, fisk, kött och mjölk. En teori menar att växten kan ha sitt ursprung i Afghanistan.


Som namnet säger, var det en gröda man odlade i askan sedan man svedjat skogen. Men att odla i aska är inget krav. Sädeskornen sås glest (med ca 20 cm mellanrum) i ogräsfri åkerjord/trädgårdsjord vid midsommartid. Under sommaren bildas en kraftig tuva som före höstfrosten kan betas av får eller kor. Följande år skjuter en stor mängd höga (upp till 2 m!) strån upp ur tuvan. Varje strå får ett ax med sädeskorn. Det sägs att svedjerågen kan ge "tusenfalt" tillbaka, och det ligger inte långt från sanningen. Tester har visat att ett korn kan ge upp till 800 korn i skörd! Svedjerågen är en mycket vacker växt och dess långa halm uppskattas av slöjdare.


För att motverka genetisk degeneration bör en mindre mängd säd från en främmande åker blandas in i utsädet. Det utsäde jag erbjuder kommer från två vitt skilda odlingar, varav merparten har odlats här på Keski.

Pris: 50 korn från två olika åkrar.    50 Kr + brevporto.

Svedjerova (Brassica rapa)

De skogsfinska svedjebönderna från Savolax bar även med sig en annan gröda, nämligen svedjerovan. Det är en uråldrig, ursprunglig kålväxt som hos mig producerar rovor som antingen är lila med vitt kött, eller gul-gröna med gult kött. Det är oklart om de odlades parallellt med svedjerågen redan under den första odlingssäsongen, eller om den odlades året efter. Hursomhelst behöver den inte odlas i aska, även om man förstås kan strö ut vedaska mellan plantorna. Den uppskattar näringsrik jord. Sådd/utplantering av förkultiverade plantor sker efter att frostrisken är förbi. Rovorna är bäst om de skördas unga, mindre än 10 cm i diameter. Vill man ha rovor för vinterförvaring, sätter man rovorna senare, efter midsommar.

Pris: Portion (>100 frön). 40 Kr + brevporto.

Brödvallmo (Papaver somniferum)

Ståtlig röd blomma som ger trädgården både färg och form. Stora vajande frökapslar mognar i zon VI utan problem och fröna ger fin smak till många olika sorters matbröd och efterrätter.

Pris: Portion (>100 frön). 40 Kr + brevporto.